På mitt jobb är vi fem tjejer/kvinnor/damer som äter lunch tillsammans. Än har det bara gått två dagar, men jag anar vissa tendenser. Just nu är jag yngst i gänget och har följaktligen minst avancerade matlådor. Den äldsta damen i sällskapet börjar närma sig de 60 (eller så kanske hon precis har passerat 60-årsstrecket, har inte vågat fråga än) och har två dagar i rad haft en låda med någon fancy pastarätt som hon värmt och en låda med sallad som sedan snyggt lagts upp på samma tallrik som pastan. Jag lägger också upp min mat på tallrik efter att den snurrat några varv i micron (rena lyxen jämfört med universitetet där man fint får äta ur lådan), men det som ska föreställa min lunch ser ut som rena barnmaten i jämförelse med damens vackra uppläggningar. Även om jag tycker om maten som jag har med mig känner jag mig lite smått underlägsen när jag med suktande blick tittar på damens gourmetlunch.